Dem senaste två veckorna har jag fått höra en hel del konstiga kommentarer från människor jag känner och inte känner.
En tant tyckte det var hemskt av mig att åka till Ikea på bf dagen, många tror att jag inte längre kör bil, en tjej förstod inte hur jag vågade gå ut och äta när det kunde hända när som.

Är det meningen att man ska stänga in sig när man går över tiden?

Ja i så fall kan jag förstå att folk blir deprimerade och känner att livet är pest och pina dem sista två veckorna.
Har hört många som sagt att "dem sista två veckorna känns längre än dem nio månaderna man är gravid". Jag håller fullständigt med om att det är lite jobbigt för psyket att inte alls ha en aning om när det kan ske, men jag tänker inte stänga in mig för de! Dagarna går ju så mycket snabbare om jag flänger runt lite. Plus att jag mår bättre utav det.

Nu påstår jag inte heller att alla måste flänga runt i slutet eller när man går över tiden, jag har faktiskt förståelse för dem som inte vill eller orkar det.
Jag var ett vrak i början av min graviditet och många är det även i slutet.

Såklart pekas inte någon speciell person ut här, utan vill bara påpeka att det är så många som ska ha en åsikt om det här. Speciellt dem som inte känner mig. (Och då menar jag inte vänners vänner som jag kan hälsa på på stan, utan dem som verkligen inte känner mig. Typ vänners gamla arbetskamrater eller Jockes arbetskamrater)
Att vänner eller bekanta frågar har jag absolut inget emot, ni vet att jag är den som säger ifrån om det skulle bli jobbigt.
Är samtidigt väldigt faschinerad över hur många det är som just bryr sig.

Och tro inte att jag blir arg nu om ni undrar över något eller så. Jag blir väldigt smickrad och glad när ni berömmer mig för min mage eller frågar hur allt känns. Eller ställer frågor om graviditet. Jag pratar väldigt gärna om det!

Herregud, jag låter som en som inte kan bestämma sig över vad den egentligen har för åsikter. Haha! Usch vad tråkigt skrivet det här blev.

Jag ville nog bara få ur mig att den där käringen som tyckte att jag minsann inte skulle åka till Ikea den dagen bebisen var beräknad, och även talade om det högt och tydligt så min pappa fick höra det. Hon kan ju ta sig någonstans.
Lilla tant. Det är väl inte ditt problem om vattnet skulle gå och jag får föda i en Ikea säng. Tänk istället på vilken häftig förlossningsberättelse det skulle bli!
Jag menar.
Det värsta som kan hända när jag är ute och far är ju faktiskt att:

1. Vattnet går och jag får åka hem.
2. Jag får värkar och får åka hem.
3. Något utav det händer och någon får köra hem mig eller Jocke får hämta mig.

Ni ser, jag har allt under kontroll!! ;)

Nu ar jag plockat i ordning bland tjejens kläder. Lagt allt i hennes byrå vid spjälsängen och i storleksordning. Vi fick en massa fina kläder av Jockes kusin som ska tvättas och sorteras också. Men nu är det i ordning plockat på det som ska användas i början. Skönt att ha det gjort.

Allt gick bra hos BM, två cm öppen och så gjorde Siv en hinnesvepning som inte kändes ett dugg. Har tydligen hög smärttröskel "där nere". Skönt att höra! Nu får vi se om det kommer igång dem närmaste dagarna. Annars har vi tid i Eskilstuna på förlossningen på lördag. Nu håller vi alla tummar och tår vi har för att det snart sätter igång!

Köpte med mig mat från Rhodos hem, så gott det var!
Nu ska det bakad bullar!

Om sisådär 20 minuter är det den 12:e oktober och jag har sedan länge fått för mig att det är den dagen våran bebis kommer. Jag kan ju såklart inte säga varför, för det vet jag inte. Men det är en känsla jag fått och jag har säkert fel då allt är som vanligt här. Men hon har ju 24 timmar på sig, så vi får väl se!

Många tror att jag ska vara nere och helt tokig över att jag går över tiden. Snart fyra dagar. Men just nu så känner jag bara att det är rätt så skönt att ta dagarna som dem kommer, jag pysslar lite hemma, sover länge, kollar på film. Ja, bara myser helt enkelt. Känner inte att jag tycker att det är speciellt jobbigt just nu. Men det kan ju såklart ändras! Sen är jag ju inte så jätte stor även fast jag inte är så smidig. Har varken ont i ryggen, svanken eller har en super stor mage. Men som jag nämnt tidigare så är det väldigt tufft att få på/av sig strumpor, byxor, trosor, skor. Haha! När jag duschat och ska torka lår och vader så får jag ta hjälp utan väggen för att hålla balansen. Att böja sig ner är helt enkelt som ett litet träningspass. Jag klippte mina tånaglar igår och hade foten på toalettringen. Det var inte det lättaste!! Men jag klarade de!


Då har vi varit hos BM för att kolla hur allt ser ut. Magen hade sjunkit ytterligare litegrann och hade inte växt något. Så det är som det ska vara. Fröken vart lite arg då Siv buffade på henne, det märkte man då pulsen höjdes rejält, haha! Elaka Siv!
Vi fick en ny tid på tisdag, om en vecka. Så om hon inte är ute då så ska vi svepa hinnorna. Det innebär att man "kör runt" med fingret vid livmodertappen så någon slags hinna lossnar. Det kan ibland sätta igång förlossningen.
MEN, mitt blodtryck var högre än det brukar vara och det kan vara ett tecken på att förlossningen är nära, så Siv trodde faktiskt att hon kanske skulle komma på fredag eller lördag. Vi håller alla tummar vi har!
Om hon skulle vägra komma ut så får vi tid för igångsättning när vi har gått 42 fulla veckor. Vilket är lördag den 20:de. Så då kan vi ju vara säkra på att hon kommer!

Så nu vet ni hur det ligger till.

Idag har vi tid hos Siv för att prata igångsättning (tror jag). Jag är lite nervös men hoppas att det ska gå bra. Förra veckan hade jag förvärkar lite när som men nu har jag inte haft det alls på några dagar. Så jag tror nog inte att hon kommer att komma ikväll direkt. Men vi får väl se vad Siv säger, har vi tur så är det inte långt kvar!

Jag uppdaterar senare om hur det gick.

Vecka 41 (40+3)

Jaha, då går man på övertid då. Det är inte så jobbigt än så länge. Det som är jobbigt är alla som tjatar så förbannat. "Har du inte fött än?!?"
"Nej va fan ser det ut som!!?"
Vill jag svara.
Men gör det såklart inte. Vilken mes jag är.
Men bara att hålla ut även fast det inte är så kul.

Nu får ni såklart inte tro att jag är en bitterfitta som talar illa bakom ryggen på alla som frågar. För så är det såklart inte! Men jag måste ändå få påpeka att jag tycker att det är lite jobbigt. Hoppas ni förstår mig.

Jag har lyckats komma ifrån svullna fötter, tills nu. Jag ska väl inte klaga då dem inte är så fasligt "fläskiga", men det känns kan jag lova! Är väldigt trött om fötterna på kvällarna och mina skor är rätt trånga. Brukar alltid ha tofflor när det börjar bli lite kyligt ute men nu fryser jag inte om dem på kvällarna. Skönt att slippa göra det ändå!

Det var väldigt trevligt hos familjen Runesdotter/Abrahamsson, som alltid.
Jocke lyckades trampa på Tillas svans och tassar och man kan tycka att hon borde ha vant sig vid hans klantighet nu. Men dem blir alltid sams efteråt, hon är så go, den lilla vovven!

God natt!

Dem senaste dagarna känns det som att magen har sjunkit en del och det tyder ju i så fall på att hon har fixerat sig.
Vi ska till BM på fredag och då får vi ju reda på om hon har gjort det eller ej.

Magen idag, vecka 39 (38+3).

Ååh, förvärkar och ilningar i livmodertappen!

Jag får en känsla av att hon inte kommer vilja stanna kvar inne i magen speciellt länge till. Har ju alltid trott att hon kommer att komma den 12:e, men jag kanske får fel. Jocke tror på den 1:a. Vi får väl se vem som får rätt!

Bea är den duktiga fotografen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 



 

För två veckor sedan så skulle jag åka ut till mamma för att mysa med Tilda, mamma, Britt (Tildas mamma) och mormor. Vi skulle äta baguetter med goda pålägg och prata en massa. Detta bestämdes väldigt tidigt, ungefär två månader innan tror jag nog. Inget konstigt med det för vi har väldigt svårt att få ihop det annars! Vi skulle vara där kl 16 i alla fall och jag hade precis blivit förkyld och var rätt så hängig och sur.

När jag kom dig så stod dem och väntade på mig utanför huset, vi kramades och gick in. Jag tyckte det var väldigt märkligt att dörren till köket var stängd och frågade vart dem andra var. (morfar, Svenne och Albin) då ser jag ballonger på golvet i matrummet, en massa paket på bordet, en blöjtårta och hann tänka
"jaha, en babyshower, va kul! Men blir vi inte fler?!" Haha!
Helt plötsligt hoppar alla tjejerna fram och jag blev så paff!! Dem skrek, jag skrek och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Såg bara en massa ansikten men kunde knappt koppla vilka alla var. Det blev kramkalas och nu skulle paketen öppnas.
Jag (vi?) fick otroligt fina saker! Kläder, filtar, presentkort, blöjtårta..
Av alla så fick jag en super fin "min första bok". Har redan börjat fylla i den. Sen var det fika och det var så mycket gott!! Alla hade bakat något och det var väldigt fint allting. Vi satt allihopa i vardagsrummet, mamma berättade pinsamma saker jag gjort och det pratades namn, gissades när hon kommer och kön. Vi visste inte då att det var en tjej helt. Men två av dem trodde på kille (Linnea och mormor)
Vi försökte kolla könet genom att låta en ring pendla över handen och magen men det fungerade inte för ena stunden pendlade den och andra så snurrade den.

Det var så kul i alla fall och jag är så glad över alla mina fina vänner som tog sig tid att fixa detta. Extra mycket kärlek till Tilda och Linda som drog ihop det hela!

Tack flickor, ni överraskade mg verkligen!!

 

Jaha, då går vi in i vecka 39 idag då. Spännande! Jag mår toppen och har inga biverkningar alls, förutom att det (fortfarande) är väldigt jobbigt när hon trycker på mig när jag sitter ner. Det är rätt jobbigt att köra bil också, hon gillar inte när jag gör det verkar det som. Att få tag i dörren när den ska stängas, kliva i och ur bilen och växla är väldigt mycket jobbigare än innan. Hickar gör hon en del och oftast på kvällen eller morgonen. Annars vägrar hon röra på sig när vänner vill känna! Haha. Jag tänkte packa våran väska som ska med till BB också. Och lägga ner blöjor i hennes väska. Sen är vi redo!

Nu ska jag upp och äta frukost.

Det var ju det här med namn också... Det är inte det lättaste ska ni veta! Oj vad vi velar fram och tillbaka för det finns väldigt många fina flicknamn. Vi kallar ju henne för Alice och har gjort det väldigt länge, men vill inte att hon ska heta det eftersom det är så vanligt.
Något jag tror vi är helt säkra på är att hon ska få heta Matilda i andranamn efter mig och Frisk i efternamn. Sedan har vi en massa förslag men här är favoriterna:

Siffran står för hur många det är som heter det i Sverige.

Ebba 23559
Tyra 6744
Tova 2877
Nora 6231

Vi kommer självklart ha alla förslagen med oss till BB, och ser vi att det verkligen är en liten Alice som kommer ut, ja få får hon heta det!

Skriv gärna vad ni tycker om namnen eller om ni har några andra förslag.

Idag var vi hos BM för koll av mig och bebis. Jag väger nu två kilo mer än vad jag gjorde innan jag blev gravid (woho) och magen är 36 cm, den har alltså vuxit 4 (!!) cm på två veckor. Haha!! Det är mycket och jag känner mig verkligen större nu än vad jag gjort tidigare.

Bebisens hjärtljud låg på 154 vilket är rätt högt men Siv förklarade att bebisen antagligen var arg för att hon hade känt och tryckt en massa på magen.

Vi behövde göra ett ultraljud idag eftersom Siv inte var säker på om bebisen hade vänt sig tillbaka med huvudet upp eller om det låg neråt. Om den hade vänt sig med huvudet uppåt igen så hade vi behövt åka in och göra ett vändningsförsök.. Som tur var så låg huvudet neråt!! Kände en extrem lättnad när hon sa det. Bebisen ligger även med fötterna vid pannan, haha! Helt ihopvikt! Det är en vig liten krabat som är i magen.

Siv lyckades även (äntligen) se att det är en liten flicka i magen. Vi har ju trott det hela tiden men nu såg hon med all säkerhet att det är en tös. Så nu ska vi försöka komma överens om några namn vi gillar så får vi se vilket det blir. Ska även köpa någon tjejigt klädesplagg någon dag. Har bara köpt neutralt just för att vi inte vetat till 100% vad det blir. Finns ju så himla mycket fina tjejkläder!

Nu ska jag gå upp och krypa ner bredvid min älskling, han ska bara få hjälpa mig att ta av mig mina byxor först, haha! Det går nämligen nästan inte att få av dem själv. Tur att jag har min J.

God natt!

Jag har inte fotat magen så mycket under den här tiden, men några bilder finns ju såklart! En bild som är från vecka 23 har ni här, jag tyckte själv att magen var rätt stor då och nu när jag ser mig själv på bild eller i spegeln så inser jag att magen nu är bra mycket större i verkligheten än vad jag får för mig att den är i huvudet.
Oftast så känns det som att den är lika stor nu som den var i vecka 23, men jag har nog fel där.. Haha!

Idag råkade jag gå in i en dam inne på Cheapy, bad om ursäkt och hon säger "ja lill-knodden tar mycket plats", ler och kollar på mig mage.
Jag blev helt chockad. Att hon på några sekunder kunde märka att jag hade en (i mitt huvud) "liten" bebis mage.
Jag blir chockad över att andra lägger märke till den. Men jag behöver nog inse att den syns rejält nu. Märker ju till och med att folk tittar när man går på stan och inser rätt snart att det nog är magen dem stirrar på. Det känns väldigt konstigt, men såklart kul. Jag kollar ju själv när jag ser gravida kvinnor på stan. Det är något speciellt med en gravid mage helt enkelt.

Nej nu behöver jag sova!

Imorgon (lördag) går vi in i vecka 37 och såhär ser magen ut nu.

Herregud, nu har det gått 90% av min graviditet och det är bara 10% kvar!! Jag kände mig väldigt stolt när 50% visade sig på appen i vecka 21, haha. Men nu känns det lite läskigt, fast ändå väldigt skönt.
Jag tror stenhårt på att bebisen inte kommer titta ut före den 12 oktober. Jag vet inte varför, är ju beräknad till den 6:e. Men det är bara en känsla jag har.

Fredag idag, jag ska hoppa in i duschen sen ska vi in till stan för fika/brunch och handling av lite saker till tapetseringen.

Newbie serien från Kappahl är helt underbar! Jag vill ha varenda litet plagg. Har än så länge köpt två bodysar, en grå/vit randig, en med gråa fjädrar, en kanin snuttefilt och en stickad heldress. Allt i strl 56. Den stickade heldressen är en klar favorit och jag skulle gärna ha en blå och en rosa också! Gärna i lite större storlekar.
När vi vet säkert att det är en tjej (blir antagligen efter att "hon" är ute) så ska jag shoppa loss ordentligt.
Har inte köpt ett enda plagg som är större än strl 56, vet inte om det är klokt eller ej. Men tror säkert att vi kommer att få en del kläder i storleken som är efter (62) och då är det ju inte så kul om man har för mycket kläder så man inte ens hinner använda allt innan det lilla livet växt ur dem.